Bägarna höjs för våren

Nu tindrar lökängen i sin tidigaste fas. Sextiotusen lökar & knölar på 600 kvadrat. Ängen är ett experiment som nu kan utvärderas för femte våren i följd.

Vi försökte välja ut lökar som är långlivade och klarar den fuktiga svenska sommaren. Snödroppar, snöklockor, vintergäck följs nu av bägarkrokus i olika nyanser. Bägarkrokus, Crocus biflorus & C. chrysanthus, kommer från sommartorra områden och jag är lite förvånad att de klarar sig så bra, de är permanenta men sprider sig inte. Deras primörvärde är odiskutabelt.

C. biflorus går i blå-violetta-vita nyanser medan C. chrysanthus går i gult-orange-brons. De möts ibland i naturen och ger upphov till vackra hybrider.

Hortikulturen har tagit denna skatt väl till vara – från en en fyllig holländsk löklista kan man beställa mer än trettio olika nyanser. På ängen syns den gräddgula ‘Cream Beauty’ med den brun-brandgula ‘Zwanenburg’ (bilden ovan) runtom skålar den ljusblå ‘Blue Pearl’ den tvåfärgade ‘Ladykiller’ och den vita ‘Ard Schenk’ – andra arter och sorter är på gång men till helgen är det bägarkrokusen som äger.

Säkerhet och tydlighet är honnörsord för vår huvudman. En fälthare kan sätta i sig 500 krokusskott på en natt så vi har hägnat ängen med elchocker 15 cm ovan mark. En rolig fråga jag får ibland är ”men kan inte en hare hoppa över staketet” – jovisst kan dom det – men det gör dom inte. Inte efter att ha läst varningen!

I bakgrunden ser ni ljusblomma, Colchicum bulbocodium (Bulbocodium vernum), jag har nämnt den förut – här har ni världens bästa lök (som är en knöl). Lökängen kommer bara att tilltaga i styrka men är redan värd en omväg (vi har två stjärnor i Guide Vert Michelin).

Lökträdgården är som ett nyöppnat juvelskrin. Iris rosenbachiana, I. stenophylla (i olika former), Colchicum, Gymnosperium altaicum & albertii och allsköns vårfräscha skönheter.

Gottebordet i bergsväxthuset upprätthåller kvalitén . Nu kommer de tidigaste klockliljorna – Fritillaria. De flesta arterna går i purpur-plommon-brunt-brons och gör sig bäst i motljus. Det finns dock ett fåtaltvåtal rosablommande arter – Fritillaria pluriflora från Kalifornien (köpbar men inte härdig) & F. alburyana från Erzurum-området i östra Turkiet. Arten beskrevs för vetenskapen så sent som 1971 och växer på hög höjd där den blommar nära smältande snö.

Härtillhöger ser ni den vid Palandöken-passet nära staden Erzurum. Här är vintrarna kalla – runt -23°C hela vintern – kontinentalklimat-såklart! 1981 när Jimmy och jag gjorde debut i Storbritannien var den den hetaste klockliljan i hela imperiet – det är den fortfarande. Den hatar storbritanniens maritima klimat men funkar säkert på friland i stora delar av Sverige – om man har råd att prova den – vi kör den bland rariteterna..

Högre upp ser ni också en mörkare form med något smärre klockor. Den har vi hittat själva – vid ett särskilt bergspass nära Erzurum –  Gerben, Arnis, Janis & jag. Världens, i särklass, snyggaste klocklilja står utställd över helgen – kom och beundra – ni hittar den inte nånannanstans.

Ett besök på botaniska leder vidare genom en vårblommande park till en vaknande bambulund – böj knäna och beundra silverpudran (Chrysosplenium macrophyllum) – en ”ny” vårperenn från Kina.

Blommar minst två veckor före sin svenska släkting, gullpudran (Chrysosplenium oppositifolium) som man hittar i näringsrika, fuktiga, lundmiljöer. Har ett saftigt, vintergrönt bladverk gör den till en snygg marktäckare. Nyligen introducerad men redan ”på marknaden”. Henning, Henrik & jag såg den i ett mörkt dike i södra Shaanxi. Den sprider sig fort med ovanjordiska utlöpare – en ovanjordisk växt – tycker vi & rådjuren (som ofta reducerar blomningen) – blommar samtidigt med bägarkrokus – bara det!

Vid rhododendrondalens fot blommar snöklockan, Leucojum vernum, längs vägen till klippträdgården som just vaknat.

Som vanligt är det ”Europa” som vaknar först. Våren börjar i ”Europa”, först sen kommer ”Amerika” och sen ”Asien”.

Snödroppar, snöklockor och vintergäck – låter det bekant?

En brandgul vintergäck.

En dubbel dito. Vi fick dem från en dansk konnässör på 1980-talet. De lever vidare och breder ut sig genom frösådd (till skillnad från bägarkrokusarna som bara tuvar upp sig).

”Amerika” är fortfarande blomfritt men i det asiatiska torvpartiet har en nyintroducerad skönhet blommat i över en månad!

Tibetansk julros, vad sägs om det? Släktet tillhör, framför allt,  Ö. Europa.

Helleborus thibetanus är en nyintroducerad lundväxt från sydvästra Kina – för tjugo år sen nämndes den i alla julrosböcker såsom något ouppnåeligt. Sök er mot det plankstaket som kringgärdar vår pedagogiska kompost – böj knäna – och ni kan se precis det här.

Bara i Göteborgs fantastiska trädgård.

Hälsar Henrik

Annonser

Om Henrik Zetterlund

Hortikulturell intendent i Göteborgs botaniska trädgård.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

12 kommentarer till Bägarna höjs för våren

  1. Monica Hermanson skriver:

    Wow, man blir alldeles betagen:) Tur att vi i morgon ska till Botan så att vi kan beskåda skönheterna irl.) /Monne

  2. Christina Fryle skriver:

    Var för är man här och inte där – hos er!? Våren på Botan är ju liksom mer av allt!
    Silverpudra var ju ett fint svenskt namn – men jag undrar om inte kvicksilverpudra passat bättre 😉
    Hälsar, fru Bulle

    • Tack för den, fru Bulle!
      Botaniska – är mest av allt – om man tittar på oss från rätt håll, skönt med folk som vet vad det handlar om.
      Hälsa herr Bulle, vi ses snart

  3. tradgardirostock skriver:

    Tack för ännu en uppiggande titt i allt det sköna på Botan. Av en händelse har jag de flesta av godbitarna som beskrivs. Mycket beroende på många besök på plats samt diverse frö och lökkataloger. Måste kolla om silverpudran blommar hos mig också. Det är nog en vecka senare här trots allt.

  4. Anette Nilsson skriver:

    Tusen tack för bilder för oss som inte kommer till Botan under våren. Njuter på distans 🙂

  5. Roger Hedsköld skriver:

    Ska åka upp någon dag nästa vecka, Kan int missa det i år också.

  6. Hans Tisell skriver:

    Underbara bilder och information. Bor en bit från Göteborg och Botan, så får se dessa vårblommor på distans.
    Mycket bra och intressanta faktabeskrivningar om odling, växterna som sådana och dess bakgrund,

  7. Anonym skriver:

    var uppe hos et i går, det är alltid lika häftigt, såg inte att du att lämnat tl.nr. till Johan annars hade jag ringt, varför heter vissa Colchicum ljusblomma ooch andra tidklösa på svenska

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s