Sagolikt sockersött

Nu är det de nordamerikanska lundväxternas tid. Från entréområdet genom bambulund & rododendrondal till klippträdgårdens amerikanska avdelning har treblad och hundtandsliljor tagit över föreställningen. Enklast ses de i lökträdgården.

Sagolikt sockersött lägger sig de fallna kronbladen från Prunus ‘Accolade’ som en lätt mulch runt & under vårt rosablommande stora treblad, Trillium grandiflorum ”Gothenburg Pink Strain”. Vi hade en rosa form som vi fått från Edinburgh på 50-talet men den kunde endast förökas genom delning. 1995 fick vi två ”nya” rosablommande kloner av Fred & Boots Case från Saginaw, Michigan. Paret var den tidens auktoriteter på de amerikanska arterna av treblad och tillhörde våra bästa vänner. Genom tillskottet kunde vi handpollinera våra skära treblad och runt millennieskiftet visade det sig att samtliga fröplantor blev rosa. Fred & Boots hade funnit en population med stort inslag av skära individer i Blue Ridge Mountains i Virginia. En population jag själv besökt under bästa blomningstid – det var stort!

Nu kan vi alltså föröka vår Trillium med frö. Det tar sin tid men nu kan den beundras vid lökträdgården, i bambulunden och i klippträdgården. En snabb koll i databasen  avslöjar att vi har fått 42 taxa av Trillium från paret Case.

Trillium cuneatum, stort paddtreblad, samlade de nära Liberty, Kentucky. Här står den i lökträdgårdens förvildade bädd tillsammans med Erythronium americanum, bronsfärgad hundtandslilja. Hundtandsliljan är oerhört växtvillig och sprider sig ”snabbt”. Blomningen kan det vara si och så med men efter år av mulchning och en kraftig stallgödselgiva på 90-talet så blommar de rikligt i vår lökträdgård. I naturen hittar man den tillsammans med Trillium, Uvularia, Arisaema, azurbär, Dicentra cucullaria, och andra härliga lundväxter.

Även i elskåpsträdgården, eller stallbacken som den också kallas, dominerar de amerikanska lundväxterna. Pärlemorfjärvan, Mertensia virginica, och den amerikanska sipprutan, Isopyrum biternatum, är nu som vackrast men kommer senare att ödmjukt dra sig tillbaka ner i jorden när dagliljorna och funkiorna reser sig. Sipprutan samlade jag tillsammans med Fred Case 1995 och den har visat sig vara en förträfflig trädgårdsväxt. I närheten blommar den gula Erythronium tuolumnense från Kalifornien och den rosa E. revolutum från NV Nordamerika.

Klippträdgården är för tillfället formidabel och det amerikanska lundpartiet –  så vackert det kan bli. Massor av treblad, hundtandsliljor, hjärtan, guldrams och andra friska vårväxter. Den gula formen av purpurtreblad, Trillium erectum, kommer från Gunnar Kry i Rydal som har en underbar trilliumsamling.

Lökängen är i praktfas med spridda narcisstuvor och kungsängsliljor i mängd. Detta är den taxammaste arten i släktet och föredrar en fuktigare miljö än de stäppväxande arterna (dvs majoriteten). Den är inte vild hos oss men har etablerat sig här och där, bl a på Kungsängen vid Uppsala. En symbolisk ikon – upplands landskapsblomma. Det skall bli intressant att veta hur den hanteras i den aktuella debatten om ”alien plants” – dessa hemska invandrare som hotar att berika vår torftiga flora.

Tycker Henrik

Annonser

Om Henrik Zetterlund

Hortikulturell intendent i Göteborgs botaniska trädgård.
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

5 kommentarer till Sagolikt sockersött

  1. Mycket vackert! så när på Pärlemorfjärvan, Mertensia virginica, jag satt frön från Impecta och fick minivallört, inget vad jag väntade mig….

  2. Britta-Karin Engberg skriver:

    Bara så vackert. Attans att det ska vara så långt till Göteborg.

  3. Bertil Larsson skriver:

    Ännu ett trevligt inlägg. Visst är det en härlig tid nu men för binas skull och fruktsättningen skulle lite mera värme vara välgörande.
    Jag undrar också om det bara är jag som får väldigt mörka bilder på skärmen på just denna bloggen. Alla andra bloggar och hemsidor mm ger utmärkt färgåtergivning.

  4. Lotta B skriver:

    Hittade din jättefina blogg nu när jag sökte efter pärlemorfjärvan och sipprutan. Vad trevligt du skriver om dem här. Och jag måste ju säga att trots mycket fina bilder så är de ännu bättre i verkligheten! Fjärvan och sipprutan är ju bedårande och jag har lagt de i bakhuvudet:-) Tack för pratstunden.

  5. Fantastiskt att ni lyckas så bra med Trillium-odlingen! Om du har möjlighet får du hemskt gärna dela med dig av dina råd på Treblad.se.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s